Epidemiologi

Vad är egentligen epidemiologi?

På grund av pandemin har jag under det senaste året fått fler frågor om vad jag gör som epidemiolog än under de tidigare 30 åren. Att epidemiologi skulle vara läran om epidemier är inte helt korrekt även om det var så det hela började. Trångboddhet och dålig hygien gjorde kolera till ett stort problem i många av världens städer, London ej undantaget. Innan upptäckten av bakterier och virus trodde man att sjukdomar smittade genom dålig luft, miasma. Läkaren John Snow lyckades mot förmodan spåra det stora kolerautbrottet i London 1854 till en vattenpump i Soho. Han kartlade smittspridningen, bland annat med hjälp av de smittades hemadresser. Pumpens handtag togs bort vilket bröt smittspridningen och utbrottet klingande av. En arvtagare till Snow var Sir Richard Doll som på 1950-talet var den förste som noterade sambandet mellan rökning och lungcancer, även detta i London. Sir Richard hade noterat ökning av lungcancerfall och genomförde den första så kallade fall – kontrollstudien. I en fall-kontrollstudie jämförs fallen, i denna studie lungcancerpatienter, med kontroller, friska individer. Han intervjuade ett par hundra patienter och jämförde svaren med de han fick från intervjuer med de friska individerna. Det var med viss förvåning som han noterade att patienterna i stor utsträckning var rökare. Hypotesen var nämligen att asfalteringen av Londons gator var boven i dramat.

Kort kan man säga att epidemiologi är läran om anledningen till sjukdomars förekomst i en befolkning. Det är alltså inte studier av enstaka individer. I princip alla orsaker till olika sjukdomar har identifierats av epidemiologer, ex. tobak, joniserande strålning, UV strålning, p-piller. Denna typ av kunskap kan man endast få fram via epidemiologiska studier, inte via experiment. Det skulle aldrig accepteras att forskare exempelvis bad försökspersoner röka ett visst antal cigaretter per dag för att studera hur risken skiljer sig om en person röker 5, 10 eller mer än 20 cigaretter per dag under 5 års tid.

I min egen forskning har jag haft som mål att ta reda på vilka kvinnor som har en ökad risk att utveckla bröstcancer. Målet är att kunna erbjuda dessa kvinnor en bättre bröstcancerscreening eller erbjuda en förebyggande behandling. Med start 2011 bjöd vi in kvinnor att vara med i studien och drygt 70 000 kvinnor nappade. Samtliga deltagare lämnade blod, besvarade frågeformulär och tillät oss att inhämta medicinska data, ex. från journaler, mammografibilder och register. Om du vill läsa mer om vår studie finner du information på karmastudien.se. Genom att ta hänsyn till vissa livsstilsfaktorer, såsom rökning och alkohol, genetiska faktorer och analys av mammografibilder med hjälp av artificiell intelligens har vi identifierat skillnader mellan de kvinnor som drabbas av bröstcancer och de som är friska.

Vad som nu krävs är att våra resultat håller när vi testar andra grupper kvinnor. Just nu pågår diskussioner med Region Stockholm och andra potentiella anslagsgivare för att dra igång en stor studie med målet att erbjuda kvinnor en skräddarsydd bröstcancerscreeningen. Lyckas vårt projekt har vi en möjlighet att påverka en sjukdom som var åttonde kvinna kommer att diagnostiseras med i Sverige.

I Sverige finns helt unika förutsättningar att genomföra storskaliga epidemiologiska studier. Vi har ett enhetligt, högkvalitativt sjukvårdsystem med välutbildad personal finansierat via skattemedel, nationella sjukvårdsregister, något liknande finns inte utanför de nordiska länderna, en befolkning som anser att forskning är viktigt och gärna deltager samt ett fruktbart samarbete mellan universiteten och sjukvården.

Professor Per Hall

👋

Welcome to Tina!

Let's get a form set up
so you can start editing.

📖 Form Setup Guide